I Elins växthus är uppvärmningen av klimatet märkbar på gränsen till plågsam. Men det är inte den växthuseffekten jag tänker på.
Växthusets placering har gjort ett övergivet hörn av trädgården till en kär plats dit vi ofta går. Inte bara för att det behöver vattning och vädring om vartannat – man kan värma sig där under kalla sommardagar och slippa myggen.
Men själva nyttan med växthus är också en del av glädjen: tomater, gurkor, bondbönor, basilika och purjolök!
Första tomaten mognade häromdagen.
Gurkorna är snart färdiga också. Än så länge smakar de beskt.
Men vi tar det från början: Berättelsen om ett växthus.
Solveig och Mårten var färdiga med sitt växthus. Vi tackade ja och funderade på hur det skulle klara flytten.
Min bror Jörgen och hans dotter Sara hjälpte oss att flytta växthusets skelett. Tremänning Robert Eliasson hjälpte oss med släpvagn.
Det landade snyggt på det före detta trädgårdslandet.
Rakt och snyggt ska det vara, om Jörgen får bestämma. Och det fick han 🙂
Grunden av tunga kantstenar kom till slut på plats någorlunda vågrätt.
Inget annat än ett skelett på plats. (Och då menar jag inte Elin.) Men Elin ser nåt annat. Det spirar och gror i hennes fantasi.
Hon lägger grusgolv och en gång av plattor.
Tomaterna planterar Elin i krukor redan innan väggarna är på plats.
Pappa Gustafs lådor från kugghjulsfabriken är trendriktig inredning.
De sista glasrutorna kommer på plats.
Växterna frodas och donatorn Solveig verkar trivas minst lika bra.
Till och med stödpinnarna rotar sig och skjuter skott!
Mer växtkraft i Skog och Mark!
Stanley Almqvist
färdigväxt
Kommentarer