Livet i Skog och Mark
Min mamma Märta saknade en sak från Småland; vitsippsbackarna. Men nu blommar ett par fläckar även i Skog.
Vi är inne i vårens tredje årstid, enligt samisk kalender, och den räcker ända in i juli. Från vårvintern till semestermånaden. Det är en upplevelse det.
Nu stiger saven i björkarna. Det verkar så spännande att tappa några flaskor sav.
Undrar vad det smakar?
Majbrasan vilar som Cheops pyramid på ”Mårtens lägda”, beredd att föra vinterhalvåret in i evigheten och kapsla in det för alltid. Nu finns det de som hävdar att vintern varit hos oss en evighet redan. Men den trixigare teologin överlåter vi åt vädergudarnas prästerskap.
Välkommen till Skog och Marks hembygdsförenings majbrasa 2024!
Vi har blivit färre. De senaste åren har både några gamla bybor och ett par yngre flyttat till tätorten. Kvar finns 27 bofasta i Skog och 7 i mark. Trots att flera fastigheter ägs av personer från Centraleuropa är bara ett par av dom bofasta.
Det finns tomma hus men få av dom är till salu. Vi hoppas att fler hittar sin glesbygdsdröm på pendlingsavstånd här.
Grön Skog och säker Mark!
I dag höll Skog och Marks hembygdsförening sitt årsmöte. Det var inga överraskningar. Vi var 16 personer och alla var ganska överens.
Verksamheten fungerade som planerat och ekonomin gick ihop sig. Kolbullens dag var bästa evenemang på båda sätten: Många besökare och bra inkomster för föreningen.
Rimfrosten har legat tät över landskapet senaste tiden. Tvärtemot vad man kan tro ger frosten en varm och mysig stämning.
Fortsätt läsa ”Frostig stämning”Uppe på Skäggmyrberget (eller Markberget) sätter Telia upp en ny mast för mobiltelefon. Den står 567 meter över havet och ger bättre täckning både i Skog, Mark och Skansholm.
Fortsätt läsa ”Ny mobilmast i Mark”
Kända och okända släktingar på Grahn-sidan dyker upp när man minst anar det. I år som alla år.
Här är Kjell Stålberg, Sam Johanssons son, ättling till Magda Grahn om jag minns det rätt. Han hälsade senast på 2018.
Skog och Marks hembygdsförening hade surströmmings-skiva andra september.
Vi var runt 30 som avnjöt den årliga delikatessen. I byar med runt 40 innevånare låter det mycket. Men bordet längst bort satt småländska skogsägare. Och dessutom var några fritidsboende med.
Enar Skoglund, längst till höger i bild passade på att fylla 70 och gratulerades som sig bör.
