I Stockholm skulle bagarstugan sannolikt kallas för ”bakis” – i stil med dagis och Rålis. Den ytliga latiniseringen med is på slutet av ord används flitigt där nere. Men vi ska kanske skona riktiga svenska kulturyttringar (som bagarstugor) från detta.
Elin och Solveig gjorde under torsdagen sällskap med en stor deg och ett par säckar ved, just i bagarstugan. Hem på eftermiddagen kom Elin med en papperskasse överfull med bröd.
Trivsam bagarstuga, knuttimrat hantverk.
I Stockholm skulle brödet dessutom kallas för ”vedugnsbakat” och kosta tre gånger mer än vanligt. Så av ren girighet och frosseri tog jag kafferasten i bagarstugan. Varmt, nybakat tunnbröd med smör – inget pålägg. Kryddat bröd med den karaktär som varken ICA eller Konsum kan leverera.
Vedugn är vackert – och allt vanligare när maten ska vara exklusiv. Lappmarkslyx!
Så nu har vi bröd så att det räcker över påsk 🙂 Och eftersom traditionen förts vidare till vår generation hoppas vi att bagarstugan får stå kvar och kan användas även i framtiden.
Fler kulturbärare i Skog och Mark!
Stanley Almqvist
proffs-smakare
Kommentarer