Sommargäster 2018


Elin hälsar välkommen. Hon gillar sol, sommar och lagom många gäster.


Sam Johansson (till höger) med sonen Kjell Stålberg (till vänster) tittade förbi. De var här med husbilen för att titta till sina rötter i Skog. För de gamla som är intresserade ska jag berätta att Sams föräldrar var Magda och Josef som hade gården som Bobbo nu äger. (Fast det visste ni ju redan.)


På väg mellan Åsele och stugan tittade Maj-Lis Persson och hennes man förbi. En så engagerad och glad människa är uppmuntrande att träffa.


Fästfolket Daniel Gramner och Sara Almquist kom från Luleå. Det är bröllop i luften och gladast av alla är Brudparet. Men Sara tycker alltid om att vara i Skog. Och det tycker vi också om. Hon är en kreativ själ.


Sara och Daniel kom i sällskap med hennes föräldrar. Här äts det frukost och Christer gjorde oss sällskap eftersom han lånade ut lyften. Almquistarna  var nämligen här för att måla vårt hus.


Ängsblommorna är kära sommargäster. Inte alltid pålitliga med brukar dyka upp förr eller senare. De uppför sig som om de bodde här …


Övriga växter på gården är tillfälliga sommargäster som Elin sköter om.


Kurt Hellgrens barnbarn, Niklas Hellgrens dotter, Julia kom förbi med sin fästman Pär. De gjorde en resa för att titta på hennes rötter i Skog. Men först kaffe och paj …


… innan vi åkte på sightseeing och tittade på Agneta och Ronnys hus där hennes farfar växte upp, fritidshuset uppe vid bäcken som hennes farbror haft, Bosse och Irenes hus och kapellresterna bakom kaféet.Sen åkte vi runt i hela byn. Det var en historia att minnas.


Bert-Ove Almrot, en släkting till Stanley som skaffat sig hus i Rönnäs, dök upp tillsammans med kusin Ulf. Roligt att möta Bert-Ove efter alla kontakter via nätet. Hans pappa skrev romanen om familjen Almqvist och själv är han kunnig släktforskare. Vi får nog många trevliga möten framöver.


Mer Rönnäs-främmande hittade vi i bakstugan. Helene Sånglöf Norberg med man och stuga i Rönnäs bakade tillsammans med vänner.


Elins föräldrar var förstås också här några dagar. Dom tar det ganska lugnt nu för tiden.


Lennart önskade förstås att han kunde fiska i bäcken. Men jämfört med rödingen i Hemavan är stenbiten i Skogbäcken inte så intressant …


Vännerna Vogt kom en solig dag. Därför sitter vi i skuggan och äter Monikas körsbärskaka.


En annan god vän efter tiden i Åsele, Roger Jakobsson, tittade in på lite te och småprat. Och lite allvar också.


Emellanåt vilar värdinnan i skuggan bakom huset.


Två gånger i sommar hann vi stanna till vid Göttissjön för en simtur. Bara två gånger eftersom det blev en kort och stökig sommar. Dels för att vi var i Åsele hela juni och dels för att vi flyttade och stökade och städade och besökte släkt och vänner och sökte nya jobb och etablerade oss i en ny tillvaro på gamla stället.


Men det stora vattnet Malgomaj blänker alltid i dalens botten. Ibland när sommarnatten speglar sig i sjön måste man stanna till för att föstå att det är på riktigt.


Nu när sommaren gått över i höst är det dags att tända i spisen och minnas sommarens gäster – även de som inte vill vara med på den här sidan. Tack för i sommar!

 

Leave a Reply

You can use these HTML tags

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

  

  

  

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.