Historia

Från taggtråd till bredband


Skylten på minnesstenen vid bagarstugan i Skog, som restes vid byns 165-årsjubileum.

En kort historia
Skog var en gång, bara skog, i alla fall i nybyggarnas ögon. Byn lär ha fått sitt namn efter de stora granskogarna.
I Mark fanns samiska lägerplatser innan nybyggarna kom. Namnet Mark kommer från att det räknades som Rönnäs-böndernas utmarker.
För mindre än 200 år sedan röjde de första nybyggarna åkrar och ängar. De hette Erik Persson Sturk och Olof Kristoffersson. Det blev Mark med stort M och Skog med stort S. Bäcken som rinner förbi gav energi till sågverk, kvarn och så småningom elverk. De flottade till och med timmer i den när vattnet rann till.
I skogarna omkring höggs träden ned. Tjära och kol brändes. En fäbod tog hand om hästarna under sommaren och på myrmarkerna slog man hö. Jakt och fiske var förstås ett viktigt komplement.


Hemmansägare Alex Nilsson slipar liar vid sågdammen. Sonen Olle tittar på.

De första hundra åren växte befolkningen från en till hundrafemtio personer (på 1940-talet). Sedan dess har det sjunkit tillbaka till under femtio.

Elverket och Simons mustascher
I Skog fanns både skola, affär, post och televäxel på 1940-talet. Byn var tidig med elektricitet då de byggde ett kooperativt elverk. Eller ”lyse” som man sa, eftersom el användes i huvudsak till belysning.
Simon Hellgren hette han som skötte elverket och när ljuset blinkade för att spänningen var ojämn brukade man säga att ”Nu har Simons mustascher fastnat i generatorn igen”. I alla fall i min mors hem.
På 60-talet körde en affärsbuss till byn vissa dagar. Den sista servicen var när handlaren Norström i Skansholm körde ut varorna till kunderna. Alla hade inte bil på den tiden.

b
Clara Skoglund hämtar vinterfoder 1940. En krutgumma som fortfarande bor kvar i Skog. Foto: Nils Eriksson.

Parkeringsböterna och flickan från Mark
Lapp-Lisa står staty utanför muséet i Vilhelmina. En flycka från Mark som blev Vilhelminas största kändis genom tiderna. En sångerska och soldat i Frälsningsarmén. Hon är den ”lapplisa” som gav namn åt alla parkeringsvakter under 1900-talet. Men hon var inte bara rikskändis. Lapp-Lisa turnerade i USA såväl som i svenska folkparker och uppträdde i TV. Hennes största hit var sången Barnatro.
Besök muséet och titta på Lapp-Lisa-samlingen.

Folkrörelse
Lapp-Lisa var bara början på en epok när frikyrkorörelsen vann många själar. Både i Skog och Mark har Pingstkyrkan haft kapell. Det sista mötet hölls sommaren 2006. Ett föreningshus byggdes också i Skog för byns övriga aktiviteter.
I Lapp-Lisas hemby Mark finns idag ett litet museum över henne. Byarnas enda typiska turistattraktion. (Och ja: det är efter henne parkeringsvakterna fått öknamnet lapplisa.)


Höskörd i Skog. Alex Nilsson med familj. Gift med en av Gran:arna, som var en stor släkt i Skog.

Från taggtråd till bredband
Som mest bodde 150 personer i Skog (1940-talet). I båda byarna finns ca 45 hushåll kvar. Många hus används som fritidshus av dem som har sina rötter här. Men bland de bofasta finns folk i alla åldrar. I Skog finns för närvarande två företag inom åkeri- och skogsnäringen, vilka sysselsätter flera personer på heltid.
2007 grävdes fiberkablar för bredband fram till Skog och Mark. Så vi räknar med en framtid för byarna.

Stanley Almqvist